fredag 24 november 2006

Lär känna Tyson...

Namn: Tyson
Bakgrund till namnet: Jag fick namnet när jag spelade hockey i Nordiabararmossen. Vi var ett av Sveriges sämsta lag med såväl skinnskallar som en jude, som krökade loss innan (och under) matcherna, i laget. Incidenter som att domaren blev nedslagen och att någon spydde under uppvärmningen hörde inte till ovanligheterna. Detta lockade, som ni förstår, storpublik som med pyroteknik följde lägsta divisionens B-juniorer. Det var dessa fans som utropade mitt namn följt av "Tyson" efter att ha bjudit upp motståndarna till dans.
Ålder: 24
Civilstånd: Förlovad
Yrke: Socionom
Bor: Älvsjö, Stockholm
Bott: Stockholm och Örebro.
Definition av Stockholm: The Capital of Scandinavia.
Lag: AIK
Utländska fotbollslag: Chelsea FC (England), FC Barcelona (Spanien) och Fiorentina (Italien).
Hur blev du Gnagare?: Jag frågade både mamma och pappa vilka lag de höll på. Mamma svarade Hammarby och pappa AIK. Jag sa då att höll på AIK för att jag tycker om pappa mer.
Bästa AIK-minnen: SM-guldet 1998 och Nebbos mål mot Barcelona.
Skönaste vinsterna: 1998: AIK vs Örgryte IS 1-0, 1999: AIK vs AEK Athen 1-0, 1999: AIK vs Helsingborgs IF 3-2 och alla derbyvinster mot Hammarby och Djurgården är lika sköna.
Värsta AIK-minnen: Derbyförlusterna 2006 mot Hammarby sved extra hårt eftersom jag inför de matcherna hade gått med en likanade inställning som engelsmännen gör inför VM, dvs. allt annat än seger fanns bara inte. Det tog några veckor att smälta det.
Favoritspelare: Johan Mjällby
Drömelva: Mattias Asper (mv), Karl Corneliusson (hb), Johan Mjällby (mb), Nils-Eric Johansson (mb), Tomas Gustafsson (vb), Andreas Andersson (hm), Dulee Johnson (cm), Derek Boateng (cm), Mats Rubarth (vm), Nebojsa Novakovic (anf), Mauro Ivan Óbolo (anf).
Hatlag: Utan tvekan Hammarby IF.