Per Karlsson, Nils-Eric Johansson, Daniel Arnefjord och
Markus Jonsson. Så skulle AIK:s backlinje, från vänster till höger, med stor sannolikhet se ut om allsvenska premiären mot Kalmar FF var imorgon. Frågan, som det här inlägget tar upp, är om den tillräckligt slagkraftig. Nu syftar jag inte på Kalmar-matchen specifikt utan under en hel säsong. Samtidigt så kan man ställa sig frågan vilka
Herr Norling har tänkt ha som back-up till dessa nämnda herrar.
Om man börjar från vänster.
Patrik Karlsson har inte direkt haft någon konkurrens som övriga i laget har haft den gångna säsongen. Visst,
Jimmy Tamandi användes både till höger och vänster. Men
Karlsson har inte samma sorts konkurrenssituation som tex
Mats Rubarth har nu med
Bojan Djordjic. Sportchef
Ola Andersson har såväl som tränarstaben talat om att man ska ha "två man på varje position". Med tanke på den ökade konkurrensen på mittfältet så vore det inte så långsökt om vi såg unge
Pierre Bengtsson ta steget ner till vänsterbackplatsen, där han provats tidigare. Annars sitter innerbacken
Vågan Rönning även han inne med en vänsterfot och spelade vänsterback i bortamötet mot IFK Göteborg, där bla han tog en offensiv löpning och slog inlägget till
Miran Burgics kvitteringsmål. Ett annat alternativ är ju alltid att dra ner
Daniel Tjernström precis som för några säsonger sedan
.
Nils-Eric Johansson är den mest givna backen i AIK idag och personligen så ser jag en lagkapten i honom. Han ska styra hela linjen från sin vänstra innebacksplats.
Per Vågan Rönning som fick sparsamt med speltid under tidigare säsong finns att tillgå vid eventuella skador och avstängningar samt tidiga omgångar i Svenska Cupen. Med andra ord får han nog finna sig i att även kommande säsong spela andrafiol, dvs. vara i en konkurrenssituation utan egentlig konkurrens.
Rönning kom från norska andradivisionen och borde därför inte känna att han har "bytt ner sig" även om speltid är A och O för alla fotbollsspelare. För att summera så känns den vänstra innerbacksplatsen den som är mest komplett i dagsläget.
Daniel Arnefjord är inte lika given på den högra innebacksplatsen trots att hans konkurrenssituation har blivit "lättare". Jag syftar här på att
Niklas Sandberg försvann till Rumänien och att
Nicklas Carlsson "frystes ut" för att sedan skriva på för IFK Göteborg.
Walid Atta har värvats från Väsby och som vanligt när värvningar offlentiggörs så sköts det ena superlativet ut efter det andra.
Atta skulle kunna gå direkt in i startelvan hette det. Om det sköts från höften eller om superlativen var legitima återstår att se. Hursomhelst så är det en intressant konkurrenssituation att följa framöver och om
Atta inte gör bort sig så bör nog
Arnefjord vara lite orolig med tanke på att han inte riktigt besitter en riktigt hög nivå.
Markus Jonsson är allt mer given på den högra backpositionen nu. En position som han kunde förlorat till
Jimmy Tamandi om denne hade valt att förlänga med AIK.
Jonsson gjorde succé 2006 på högerkanten med
Pavey framför honom.
Jonsson fick åka med landslaget på Sydamerika-lägret, vilket ytterligare bevisade hans prestation. Dock så förstörde skador stora delar av försäsongen 2007 och småskador förföljde honom under säsongen. Samtidigt peakade
Tamandi sin form och givna
Jonsson var inte längre så given. Nu är han det. Samtidigt så har
Herr Norling deklarerat att
Per Karlsson först och främst ska konkurra på den här positionen. En ytterbacksplats känns inte allt fel att använda
Karlsson på. Jag minns att han testades där inför Superettan-året 2005 av
Norling.
Så vad kan man säga om AIK:s försvarslinje.
Nicklas Carlsson samt
Jimmy Tamandi har lämnat och
Per Karlsson har kommit tillbaka från utlåning tillsammans med
Walid Atta som plockats upp från Väsby. En försvagning har skett överlag, om man ser på det objektivt i dagsläget, och jag har sen innan efterlyst förstärkningar. När det gäller ytterbackar så beror det mycket på hur tränarstaben väljer att formera och testa laget under försäsongen. Med detta menar jag hur man indirekt vill ha mittfältet. Några mittfältare kanske "friställs", som jag spekulerade i gällande tidigare, för att användas just på de defensiva kanterna, framförallt på vänsterkanten. Personligen, utan att ha sett
Walid Atta mer än i Svenska Cupen med Väsby, så skulle en stabil innerback á la
Majstorovic/Lucic bredvid
Nisse inte vara helt fel.
Andra bloggar om: AIK, Allsvenskan, backar, försvarslinje, innerback, ytterback, spelarförstärking, spelarförslust, silly season