UEFA-Cupen: AIK vs FHK Liepajas Metalurgs 2-0
Efter övertygande storsegrar, både spel- och resultatmässigt, mot Örebro SK och Malmö FF så skulle det inte vara något snack gällande eventuellt avancemang till den 1:a omgången i UEFA-cupen. Efter den snöpliga förlusten i Lettland, under väderförhållanden som liknade stormen Gudrun, så skulle letterna nu få smaka på AIK:s revanschlusta.
Herr Norling som på senare tid har blivit mer förutsägbar när det gäller laguttagningar och formationer valde att ta på sig fjolårskostymen. AIK överraskade nämligen med att starta med en 3-5-2 formation. Ni som vet er AIK-historik vet även att det var denna uppställning som Norling experimenterade, men sedan övergav, när kom till AIK 2005. Han har även uttalat sig om sin förtjusning för de offensiva möjligheterna som finns i 3-5-2 formationen. Detta kan tyckas vara förvånande då Nebo är den i tränarstaben som fokuserar på det offensiva medan Norling själv är mer klassisk svensk i att ha en stabil grund hemåt. Personligen tycker jag både om och anser att det är nyttigt att kunna utnyttja fler spelformationer även om 4-4-2 egentligen är den som ger flest möjligheter. Dock så bör man ha materialet, dvs. spelartyperna, för att flexibelt "smoothly" kunna alternera olika spelsätt. Elfsborg har en bra 4-5-1 grundformation men tränare Magnus Haglund, som jag har otroligt svårt för, har vägrat att alternera med 4-4-2 mot hemåtbackande lag á la Gefle, Trelleborg och GAIS, trots att man har spelarmaterialet. En 3-5-2 uppställning har både fördelar och nackdelar. Offensivt så blir det enklare att fylla på med folk i boxen. I och med att man spelar med 5 mittfältare, varav 3 centralt, så blir spelet mer centrerat till mitten i uppspelsfasen likt Argentinas landslag. Dock så har formationen svagheten på kanterna om man inte har rätt material.
Rätt material var inte vad AIK hade kändes det som. Jag var skeptisk att Jimmy Tamandi, som är en typisk "winger"-back, skulle ta del i en trebackslinje där de två "ytterbackarna" är mer centrerade och defensivt spelande. Jag hade rätt. Både han och matchotränade Markus Jonsson hade märkbara problem inledningsvis. Dessutom så är Daniel Tjernström på vänsterkanten inte en spelare som kan dra sin gubbe, vilket krävs under denna formation. Istället för Tjerna och Pavey, som mer är skräddarsydda efter 4-4-2, på kanterna så hade Rubarth och Özkan varit mer passande. Offensivt så hade Ivan fått en offensiv mittfältsroll där han hade firma Dulee-Khari bakom sig samt det nykomponerade anfallsparet Wilton-Valdemarin framför sig. Intressant drag från Norling. Däremot så kändes det som att spelformationen 3-5-2 ibland var 3-4-3 då Ivan fanns med i anfallen. Jag tycker även att Kharis och Dulees fina överlappningar offensivt försvann då båda sattes på mer defensiva uppgifter att hjälpa backlinjen. Det funkade för Dulee men inte för Khari.
Letterna ställde upp med en defensiv inställning då man vid avspark "var vidare". Inför matchen hade jag granskat våra motståndare mer noggrant än inför det första mötet. Då fanns det någon sorts nonchalans från min sida då ett lettiskt lag bara skulle slås, framförallt efter utklassningen mot Glentoran FC. Nu är det ju så att letterna är mycket bättre än amatörerna från Belfast. Laget har spelare från Sydamerika och storklubben Dynamo Kiev har lånat ut sina talanger för utveckling till just Liepajas Metalurgs. Den bäste spelaren var dock den inhemska spelaren Karlsons som ensam på topp i deras 4-5-1 formation satte AIK:s backlinje i arbete.
AIK inledde tafatt och det märktes att det nya formationssättet inte satt 100 då positionsspel och ytor blev annorlunda. Dock reste man sig ju längre halvleken led, framförallt när Ivan gick längre upp i banan vilket gjorde att Dulee och Khari kunde delta mer offensivt. Det visade sig strax innan halvleksvilan när AIK gjorde 1-0, vilket naturligtvis måste varit psykoligiskt tungt för letterna. Dulee slår en lobbpass från centralt mittfält som Ivan med en touch slår bakåt i banan till en löpande Wilton som slår till direkt. Spelmässigt så kan det varit ett av de vackraste målen hittills i år. I halvlek så verkade inte heller Herr Norling allt för nöjd med första halvlek. Ett bytte där vänsterbacken Patrik Karlsson bytte av Khari följde och där 3-5-2/3-4-3 återgick till det naturliga 4-4-2. När detta skedde så föll mer på plats och AIK gick att känna igen från den positiva trend man just nu är inne i. Det var bara en tidsfråga innan 2:an skulle komma. Med mindre än 10min kvar så kom det. Letterna flyttade upp då man inte hade något att förlora. Det gav kontringsmöjligheter till AIK som kom vid målet kom med fyra spelare i anfallet. Dulee och Ivan spelade osjälviskt vidare till Valdemarin som chippar bollen till Wilton som givetvis väljer skott, inget snack om den saken från hans sida. 2-0 och ridå ner för letterna.
Wilton hade förutom målen bra avslut i form av långskott och framförallt en farlig frispark. Helt klart matchens spelare. Andra matchen i rad han gjorde två mål och han har på de senaste tre matcherna 6 poäng (5mål+1assist).
AIK som i de två första kvalomgångarna varit ett seedat lag klev nu i den första UEFA-cuplottningen som oseedat. Man hamnade i samma "pool" av seedade lag som FC Basel (SCH), Real Zaragoza (SPA), Hamburger SV (TYS), Austria Wien (ÖST) och Hapoel Tel Aviv (ISR). AIK drogs att möta Hapoel Tel Aviv, vilket får ses som bra då de andra lagen besitter bättre trupper, framförallt Zaragoza och Hamburger. Nu känns det som AIK har chans på ett annat sätt att avancera till gruppstadiet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar